Att bara leva på livsmedel från växtriket är en gammal företeelse, men begreppet vegan för de som bara äter vegetabilier myntades först 1944. Man kan välja att bli vegan av etiska, miljömässiga, hälsomässiga och ekonomiska skäl, samt att valet av kost även kan vara ett uttryck för identitet. Syftet med studien är att belysa de problem som kan uppstå, för individen, till följd av en vegansk kosthållning och livsstil samt att lyfta fram de resonemang som visar hur dessa problem hanteras. Forskningsprocessen utgick ifrån grundad teori och data i form av intervjuer och observationer samlades in. Sex veganer intervjuades och tio restaurangmenyer observerades i syfte att hitta problem och lösningar.

The purpose of this essay is to investigate the subject field of male vegans and masculinities through empirical method interviews and narrative analysis. The starting-point for this essay is animal ethics, feminist ethic vegetarianism and theories that suggest that eating meat is one part of the social construction of masculinities. The problem formulation is such as follows:How do male vegans construct masculinity? In an attempt to answer such a question there are three problem formulations:What do male vegans think about the connection between manhood and eating meat?How do male vegans relate to the norms in society?What do male vegans think of stereotype conceptions about vegans?I will come to the conclusion that male vegans think that eating meat, as well as drinking beer, is one part of the social construction of masculinities. Male vegans are aware of norms in the surroundings and the strong attachment of meat normativity in the western culture.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder..

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..

There are several ways in which people can relate to eating or not eating animals. This essay is focussing two main strategies: Making distances and drawing borders.Today, there are several reasons for not eating meat, including environmental reasons, individual and public health reasons, ethical reasons and more. Yet, people eat more meat than ever. According to the UN, this is a major problem. In 2006 the report Livestock?s long shadow pointed out that meat consumption was a bigger problem from an environmental point of view, than global transports, including air-traffic.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.

Raw food, eller råkost diet kan ses som en växande trend i västvärlden och även i Sverige. Det har kommit ut raw food böcker på svenska, på internet finns det svenska diskussionsforum, bloggar och butiker som alla har dedikerat sig till rawfoodister, första raw food restauranger har öppnats i landet. Raw food är en form av vegankost; den består av frukt, grönsaker, nötter, frön och kallpressade oljor. Maten värms inte upp mer än 40 C, torkning och frysning accepteras, många äter mjölksyrade grönsaker, groddade spannmål och baljväxter. Kaffe, alkohol, raffinerat socker, vit mjöl och salt undviks.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.